I USA började man på 30-talet att satsa allt mer på spelandet i Nevada. Las Vegas blev som känt själva epicentrum för det hela, med allt fler casinon. Men det var ännu inte lotto som gällde, utan snarare spelmaskiner och flipper. Spelandet började så småningom accepteras även utanför Nevada och en del spelföretag blev till och med börsnoterade. Det gjorde att den tidigare skumma branschen kunde öppnas upp för större kontroll och insyn. Fortfarande var det dock bara tillåtet med spel inom staten Nevadas gränser.

1929 kom lottospelet från Tyskland till en liten marknad i Jacksonville i USA, med hjälp av en marknadsförsäljare. Försäljaren hade snappat upp spelet när han reste runt i Tyskland och insåg att det skulle vara perfekt att spela i marknadsstånd. Lottospelet gjorde raskt succé och folk trängdes för att kunna spela. Försäljaren hade dock förändrat spelet en smula och kallade det dessutom för ”Beano”. Detta på grund av att man täckte över sina nummer med bönor (beans), ifall man hade det utropade numret på sin spelbricka. Man kunde dessutom vinna både på horisontella, vertikala och diagonala rader. Vid vinst ropade man ut just ”Beano!” och vinsten var en docka.

Leksaksförsäljaren Edwin S Lowe hade 1928 ett leksaksföretag i New York. Det gick dock inte speciellt bra, på grund av marknadskrash och depressionen som spred sig. Under ett besök på en marknad råkade Lowe se spelet Beano och insåg potentialen. Lowe beslöt sig för att prova spelet på hemmaplan tillsammans med några vänner. En kvinna i sällskapet blev så ivrig då hon lyckades få en rad, att hon i stället för Beano utropade ”Bingo!”. Namnet bingo var härmed fött och i dag finns det olika sätt att få bingo, som fem i rad och mönsterbingo.

Lowe började att tillverka spelet Bingo i två olika varianter. En som hade 12 kort och som kostade en dollar och ett som hade 24 kort och som kostade två dollar. Bingospelet blev en stor succé och Lowes leksaksföretag kunde åter börja blomstra, trots att den ekonomiska krisen i landet fortfarande var stor. Dock kunde inte Lowe marknadsskydda spelet tillräckligt för att undvika att andra började tillverka kopior.